Ernst Brunners Carolus Rex - en granskning

Home
Introduktion
Lilla kungen : 7-55
Den smorde : 56-103
Rustningar : 104-129
Seland : 130-143
Narva : 144-193
Duna : 194-208
Warschau : 209-236
Kliszow : 237-248
Krakow : 249-257
Thorn : 258-287
Volafaltet : 288-305
Lemberg : 306-317
Massakreringar 1704 : 318-325
Ravitz : 326-336
Grodno : 337-349
Massakreringar 1706 : 350-357
Sachsen : 358-372
Kejsaren av Storskandinavien : 373-393
Uppbrottet 1707 : 394-408
Massakreringar_svalt : 409-425
Holowczyn : 426-438
Severien : 439-460
Veprik : 461-484
Massakreringar 1709 : 485-497
Pultava : 498-540
Saracenska heden : 541-564
Bender : 565-599
Prut : 600-617
Kalabaliken : 618-673
Demotika : 674-700
Stralsund : 701-729
Norska falttaget : 730-757
Lund : 758-782
Fredriksten : 783-807
Avslutande betraktelser

Kapitel 26 : Saracenska heden

"- Mitt m�l med den h�r boken �r att den blir l�st, att den f�r m�nniskor att samlas i Kungstr�dg�rden. N�gon l�gger ett rep runt halsen p� statyn av Karl XII. Folk hj�lps �t att dra ner den p� backen och ge sig p� bel�tet med hammare och sl�ggor." (Ernst Brunner om den planerade nya boken. Intervju i Norrk�pings Tidningar 6/11 2002)

"- Litteraturen kring Karl XII �r rik men s� f�rljugen att jag tappade hakan n�r jag b�rjade l�sa." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"T�nker du l�ta Karl XII �ngra sina g�rningar? - Nej. Han levde ju i tron att han var utvald och den nya Kristus." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"Ernst Brunner har gr�vt fram sanningen om hj�ltekungen. I 300 �r har mumien vilat i sarkofagen i Riddarholmskyrkan. F�rst nu v�gar Ernst Brunner skaka liv i v�r grymmaste kung. - Karl XII sj�lv hade �lskat min bok, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Fr�gan �r snarare om svenskarna �r redo f�r sanningen om hj�ltekungen efter 300 �r. � Vi kr�ver att andra ska g�ra upp med sin historia men �r inte mogna sj�lva. Kanske vill vi �nd� n� en historisk nollpunkt. M�nga l�sare kommer f�rst ruska p� huvudet och sedan bli f�rtvivlade och inse att Brunner inte �r ute i ogjort v�der. Dessa fakta g�r inte att motbevisa, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"F�r att hitta den sanna Karl har han grottat ned sig i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga biblioteket. Jobbat mer som historiker �n f�rfattare." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Sedan har jag varit ohyggligt noggrann i min forskning � ingen ska kunna sl� mig p� fingrarna n�r det g�ller fakta om Karl XII." (Ernst Brunner i Popul�r historia 2005:7)

"I sin bok ber�ttar han �ntligen sanningen om Karl XII - en kung med l�g empati och opassande s�tt, dumdristig och rutinbunden och som
troligen led av Aspergers syndrom. - Nu m�ste svensk historieskrivning revideras." (Ernst Brunner i Dagens Nyheter 5/9 2005)

"Den senaste boken �Carolus Rex� �r den tjugoandra. Det �r en mastig sak p� 808 sidor, som tog honom nio m�nader att skriva. Forskningen som ledde fram till boken tog honom tre �r.
� Det finns n�gra hyllmeter om Karl den tolfte om vi s�ger s�. Jag har gr�vt i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga Biblioteket." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"I boken har Ernst Brunner g�tt tillbaka till ursprungsk�llor fr�n m�nniskor i Karl den tolftes n�rhet.
� Det vi ska komma ih�g �r att mycket av det som �r skrivet om Karl den tolfte bygger p� myter, eller har kontrollerats av Karl den tolfte sj�lv. Jag har g�tt djupare och l�st hemliga, personliga skrifter. Mina spr�kkunskaper har ocks� gjort att jag har kunnat se vad som har skrivits om honom i Ryssland och Polen, vilket har givit mig en kontinental bild av Karl den tolfte." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det �r viktigt att p�peka att mina k�llor �r personer i Karl den tolftes samtid. Jag har bara utg�tt fr�n vad k�llorna visar. Gillar man inte det ska man vara arg p� k�llorna, inte Ernst Brunner." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det h�r �r ju inga andrahandsuppgifter som jag jobbar med... Det �r allts� inte senare forsknings slutsatser." (Ernst Brunner under seminariet Karl XII:s liv & d�d p� Bok & bibliotek 29/9 2005)

"Naturligtvis har jag l�st historikerna, men jag valde att ocks� g� till deras k�llor. �gonvittnena har varit allra viktigast. Jag skulle klara en doktorsdisputation p� mina kunskaper." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Han s�ger sig 'inte ha v�ntat sig ett s� f�nigt' inl�gg i efterdebatten som det fr�n historikern Peter Englund. - Han k�nner det v�l som att han numera inte sitter lika s�kert p� tronen som den i Sverige som vet mest om Karl XII." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Och e' de s� att man uppr�rs �ver den bild som boken presenterar d� skall man inte bli sur p� Brunner, f�r d� m�ste man bli sur p� k�llorna. Jag har varit k�llorna trogen." (Ernst Brunner i SVT:s Debatt 29/11 2005)

"Man har skrivit t�mligen uppdiktade reportage om hur jag skulle ha hotats av h�gerextrema grupper. Man har velat f� det att framst� som att den h�r boken �r s� kontroversiell. Men de allra flesta har varit j�ttelyckliga n�r de har h�rt att jag har gjort det h�r. T. ex. Arm�museum som sj�lva har hyst samma tankar och arrangerat utst�llningar d�r Karl XII uppvisats ungef�r som i min bok. Jag har ocks� f�tt positiva samtal och brev fr�n historiker och historiskt intresserade m�nniskor." (Ernst Brunner i M�nadens boknytt 2005:12)

"Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillr�ttalagt. (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006)

"Myter �r sv�rast att ta d�d p�. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att f�r�ndras genom min bok. Detta uppr�r dem, �ven om de ser att min bok h�ller f�r en vetenskaplig pr�vning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det �r sv�rt f�r somliga att acceptera." (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006).

"- Det finns m�ngder av dokument som ger en annan bild av Karl XII �n den som vi svenskar �r vana vid. Man undrar varf�r andra historiker har utel�mnat dem, s�ger Ernst Brunner." (Gefle Dagblad 12/3 2006).

"Jag har anv�nt samma k�llor som alla andra forskare men kanske hittat saker som de inte funnit eftersom jag kan l�sa medeltidstyska. �ven polska och ryska g�r bra, sa Ernst Brunner �ver en kopp kaffe." (B�rgslagsbladet 19/6 2006)

V�rt att l�gga m�rke till

I detta kapitel m�rks fr�mst de kraftiga influenserna fr�n Hultmans sent nedtecknade ber�ttelse, se sidan 547. P� sidan 558 har Brunner efter b�sta f�rm�ga f�rs�kt minimera Karl XII:s sorg vid underr�ttelsen om systern Hedvig Sofias d�d. Sidorna 550 och 554 f�r exemplifiera hur en annan gammal bekant forts�tter att influera framst�llningen.

Genomg�ngen

Sidan 541: De svenska f�rlusterna �r n�rmare 7 000 d�da, d�ende eller saknade.

Detta har Brunner f�rmodligen h�mtat fr�n Peter Englunds Poltava:

Brunner (2005), s. 541.	Englund, Peter, Poltava. - Stockholm, 1988. - S. 214
"S�lunda, med svenska f�rluster p� n�rmare 7.000 d�da, d�ende eller saknade..."	"De svenska f�rlusterna var fasansfullt h�ga; cirka 6 900 d�da och d�ende svenskar l�g p� eftermiddagen kvar p� stridsf�ltet eller saknades."

Siffran �r fullt m�jlig, men Brunner verkar ha gl�mt bort f�ngarna.

Sidan 541: Den omt�cknade Karl XII f�rlorar kontrollen �ver retr�tten.

Detta �r d� den uppfattning som ivrigt f�rf�ktades av Arthur Stille. Einar Carlsson menade d�remot att alltsammans skedde under helt kontrollerade former, se Karolinska f�rbundets �rsbok 1940.

Sidan 543: Tsaren tycks ha antagit vinst vid Poltava ty allt var br�nt vid Perevolotjna dagarna f�re slaget.

Omr�det hade br�nts redan i april, se Karl XII p� slagf�ltet III, s. 690. Tsaren beh�vde knappast ha varit synsk f�r att se ett v�rde i br�nningen, Perevolotjna var en viktig punkt f�r f�rbindelserna s�derut och dessa kunde endast vara v�rdefulla f�r svenskarna och deras allierade.

Sidan 543: Utfl�dena var en fj�rdingsv�g breda.

N�gra utfl�den handlade det naturligtvis inte om, det g�llde floden Dnepr.

Sidan 544: Kungen talar tyska med Lewenhaupt.

Inte enligt Lewenhaupts och Gyllenkrooks ber�ttelser.

Sidan 547: Karl XII g�r �ver floden.

H�r sp�kar Hultman igen. Titulaturerna �r i flera fall tokiga. S� fanns det t.ex. ingen general Torstenson eller Arvedson, ingen excellens Bielke, ingen president Scheffer (om det alls fanns n�gon Scheffer i s�llskapet). Hultmans uppgifter �r f.�. �n tokigare �n Brunners, s� den sistn�mnde har tydligen uppt�ckt en del fel.

Sidan 548: Kungen fraktas till general Silfverhielm.

En �verstel�jtnant Silfverhielm fanns, men ingen general S. Hultman sp�kar igen. Lite egendomligt blir det att Silfverhielm p� sidan 543 f�rsetts med r�tt titel och fem sidor senare med fel.

Sidan 548: En major som f�tt order om att f�ra �ver kungens saker skjuter p� folk.

Detta �r ur Sven Agrells ber�ttelse. Vad som d�r s�gs �r att den s�rade major Sven Lagerberg under pistolhot tvingar den som ska f�ra �ver kungens saker att avst� fr�n att sl�nga ut honom fr�n pr�men, dit han blivit buren.

Sidan 549: P� andra sidan floden syns fiendens regulj�ra trupper st� uppradade.

Det var ett par kilometer dit, minst.

Sidan 550: Karl XII dr�mmer om Ivar Vidfamne.

Brunner (2005), s. 550	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 22. - Stockholm, 1856. - S. 221 f.
"Jag f�ll i s�mn under stj�rneklangen och dr�mde om Ivar Vidfamne som fr�n alla sina riken samlade en om�tlig h�r f�r att anfalla Ryssland. �ver st�pperna fl�g fr�n v�ster mot �ster en stor drake vars f�rg var som guld och av vilken fl�g gnistor s� klara att de kastade sitt sken �ver kringliggande l�nder, ja upp� sj�lva himlen.	"Den gamla nordiska sagan ber�ttar n�mligen, huru Iwar Widfamne samlade fr�n alla sina riken en om�tlig h�r, med hvilken han seglade �t �ster f�r att angripa Ryssland. D� hade han en natt f�ljande dr�m. �fver hafvet fl�g fr�n vester mot �ster en stor drake, hvars f�rg var som gull, och af hvilken fl�go gnistor s� klara, att de kastade sitt sken �fver kringliggande l�nder, ja upp mot sjelfva himlen. Alla foglar, som i Nordlanden voro, f�ljde hans f�rd.
Men p� ryska landet uppstod ett tjockt moln med vasst v�der, ljungeld, slagregn och isbark. S� snart draken kom dit �verh�ljdes han av ov�dret.	Men p� rysska landet uppstod ett tjockt moln med hvasst v�der, ljungeld, slagregn och isbark; och s� snart draken kom dit, �fverh�ljdes b�de han och foglarna af ov�dret.
Och vart s� tjockt m�rker, att han ej mer kunde ses, och i detsamma h�rdes ett stort d�n och gny som gick v�sterut �ver alla de riken som draken �verflygit."	Och vardt d� ett s� tjockt m�rker, att de ej mer kunde ses; och i detsamma h�rdes ett stort d�n och gny, som gick vester ut �fvver alla de riken, Iwar hade beherrskat."

Man noterar de anm�rkningsv�rda likheterna, bortsett f�rst�s fr�n vem som dr�mde. Fryxell menar att denna dr�m beb�dade s�v�l Karl XII:s som Napoleons �de.

Sidan 552: Paschan var en tv�r och ohygglig man.

V�gar man gissa att det ska vara "tv�r och orygglig"?

Sidan 552: Karl XII g�r ett starkt intryck.

Brunner (2005), s. 553	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 23. - Stockholm, 1856. - S. 4.
"K�pm�n tr�ngde sig �ven kring min person ty mina k�mpabragder hade i m�nga �r v�ckt deras beundran.	"Turkarna tr�ngdes ock kring konungens person, hvars k�mpabragder redan m�nga �r v�ckt deras beundran och nyfikenhet.
Med stor nyfikenhet gick turkarna runt s�ngb�ren och betraktade min stolta h�llning som �ven i olyckan f�rblivit orubblig.	N�r de nu fingo se hans �fven i olyckan orubbligt stolta h�llning
N�r jag tillika utan prut betalade deras varor med m�ngdubbelt pris och gav 12 dukater f�r ett f�r, blev de h�nryckta."	och n�r han tillika utan prut betalte deras varor med m�ngdubbelt pris, t.ex. 12 dukater f�r ett enda f�r; d� blefvo turkarna �n mer h�nryckta."

Sidan 553: Excellensen greve H�rd �verskeppas.

Som tidigare ber�rts var H�rd 1709 vare sig greve eller excellens. Det �r Hultman som sp�kar igen.

Brunner (2005), s. 553	Hultman, Johan, Annotationer �fver Konung Carl XII:s hjeltebedrifter. - Stockholm, 1986. - S. 56
"Jag l�t mig b�ras med Hans Excellence herr greve H�rd med vagn och allt i sagda b�t, d�ri ocks� bem:te generaler, herr hovmarskalken med hovstaten bereddes plats."	"derest H. M. l�t sig med Hans Excell:ce H:r Gref H�rd, med vagn och alt b�ra uti en stor Turksk b�th, deruti ocks� bem:te Generaler, H:r Hof Marskalken med Hofstaten var."

Sidan 554: En del svenskar lyckas g�mma sig i vassen.

Brunner (2005), s. 554	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 23. - Stockholm, 1856. - S. 5
"Det var dessa varelser, av hunger f�rt�rda och n�stan oigenk�nnliga, som slutligen �verkomna till l�gret kunde ber�tta om de arma karolinernas �de..."	"d� de arma varelserna, af hunger f�rt�rda och n�stan oigenk�nnliga, lyckades komma �fver och upphinna sina landsm�n."

Vissa likheter i formuleringarna, kan man nog s�ga.

Sidan 554: Kvarlevorna av den stora arm� som l�mnade Sachsen var nu 500 man.

F�rst och fr�mst s� visste Karl XII �nnu inte att arm�n hade kapitulerat. Sedan �r det s� att han vid framkomsten torde ha haft drygt 1 000 man i f�lje, se Arne Munthes artikel Karl XII i Turkiet (KF� 1935). Det �r Fryxell igen:

Brunner (2005), s. 554	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 23. - Stockholm, 1856. - S. 5
"Kvarlevorna av den lysande arm� som 2 �r tidigare hade l�mnat Sachsen var nu 500 svenskar.	"Efter ofvann�mnde f�rluster, �terstodo nu hos Karl ungef�r 500 svenskar, sista qvarlefvan af de b�da lysande h�rar, som tv� �r f�rut kommo fr�n Polen och Liffland t�gande mot Ryssland.
Den n�rvarande lilla troppen var �ven fullkomligt utmattad av s�r och m�dor.	Den n�rvarande lilla troppen var utmattad och till st�rsta delen sjuk, dels af s�r och m�dor,
D� mat nu gavs men ingen �t d�rav med m�tta, hade st�rsta delen �ven insjuknat i sv�r r�dsot med sm�rtsamma t�mningar av stinkande blod och slem."	dels af en sv�r r�dsot, som hastigt grep omkring sig, n�r folket erh�ll rikliga lefnadsmedel, men icke nj�t deraf med nog m�tta."

Sidan 554-555: S�llskapet r�kar ut f�r h�skr�ckor.

I botten �r detta Sven Agrell:

Brunner (2005), s. 554-55	Agrell, Sven, Sven Agrells dagbok 1707-1713. - Stockholm, 1988. - S. 37.
"Under denna marsch m�tte oss med ett pl�tlikt skrammel en terribel sv�rm h�skr�ckor.	"under marchen idagh m�tte oss een terribel hoop gr�shoppar,
Sv�rmen syntes f�rst som vita maskar med bruna vingar och stora trubbiga huvuden. D�refter kom den tjockt ner p� jorden som ett m�rkt moln vilket f�rundrade oss mycket. Sv�rmen var l�ng och bred som ett halvt kvarter och maskdjuren fl�g s� t�tt att de s�g oss i ansiktet med gr�na �gon. N�r det satte sig t�ckte de marken en handsbredd tjockt, f�rt�rde och upp�t gr�set intill nakna jorden, varp� de fl�g igen med ett skrammel s� sk�rande h�gt att samtal f�rdes skrikande.	dhe w�re l�nga som ett halft qvarteer, fl�go s� t�tt att dhe slogo �ss uti ansichten, sotto och ett qvarteers tiockt p� jorden;
Continuerades s� uti en halv mil som hade man ridit i det starkaste t�cken. Inv�narna sade att h�skr�ckor var ett ont tecken n�r de kom i s�dana m�ngder. Gemenligen betydde det hunger."	s� continuerade 1/2 mijhl, som hade man rijdet uti ett tiockt m�rker, n�stan otrooligen att h�ra; n�r man f�rst fick see dhem syntes dhe som ett stort mohln emoot himmelen, wij som intet weste deraf f�rundrade oss mycket, inw�hnerna h�r sade dhet wara ett ondt m�rke n�r dhe s� �f:rfl�digt komma, och gemeenligen betyda hunger."

Agrells "qvarteer" �r allts� ett l�ngdm�tt, en fj�rdedels aln. Gr�shopporna var allts� 15 cm l�nga, enligt Agrell. Det var inte sv�rmen som var ett halvt kvarter bred.

Sidan 555-556: Karl XII skriver till defensionskommissionen.

Citatet �r korrekt �tergivet s� l�ngt det str�cker sig. Sedan kan man s�kerligen diskutera om Karl XII ans�g att nederlaget "knappast var ett nederlag".

Sidan 557: F�ltsk�ren Neugebauer har just varit inne med medikamenter f�r benet.

Ska v�l vara "Neuman" och inget annat, Neugebauer var Karl XII:s Rysslandsexpert, se strax ovanf�r p� samma sida.

Sidan 558: Gyllenkrook s�nds iv�g.

Detta skedde dock f�rst den 11 eller 12 augusti, se Tengberg, E., Fr�n Poltava till Bender, s. 33

Sidan 558: Kungen blir n�got ledsen �ver att systern Hedvig d�tt.

En s�dan f�rvanskning torde v�l ha varit n�dv�ndig f�r Brunner, eftersom han driver tesen att Karl XII var k�nslokall. Kungens verkliga karakt�r framg�r av det faktum att omgivningen hemligh�ll nyheten i flera veckor f�r att inte oroa honom. Man ser ocks� av breven till Ulrika Eleonora av den 9 augusti 1709, 12 och 25 juni 1710 samt inte minst av brevet fr�n den 19 december 1710 att den verklige Karl XII inte liknade Brunners "Carolus Rex" s�rskilt mycket. I sistn�mnda brev skriver Karl XII bl.a.:

"Mitt endaste h�pp �r, at min hi�rtans Syster l�rer befinna sigh vedh en stadigvarande v�lm�ga. V�r herre uppeh�lle dhetsamma altframgient och gi�re migh een g�ngh s� lyckeligh igen at f� see min ki�ra Syster. Dhen f�rtr�stan iagh dherom har gi�r, at iagh �n har n�gon �stundan till lefva, sedan iagh utst�tt dhen bedr�fvelse, som iagh aldrigh f�rmodat �fverlefva."

Enligt Hultman fick Karl XII veta sanningen f�rst efter ankomsten till Bender, den 16 augusti 1709. Den uppgiften styrks av ett brev fr�n Karl XII till den d�da systern, daterat den 9 augusti 1709. Brevet �r �tergivet i Carl Hallendorffs uppsats Nordbergs anm�rkningar vid Carl XII:s historia.

Sidan 559: Jussuf Pascha har beslutat att Karl XII ska emottagas precis som hans kejserliga majest�t Soliman Sultan sj�lv.

Nu hette dock sultanen Ahmed III, se t.ex. Tengberg, s. 17.

Sidan 561: Marschen till Bender.

Detta �r mycket Agrell.

Sidan 561: K�ttet ger ryslig magsjuka varf�r torkad kodynga medf�rs f�r att steka det sunt.

Det Agrell ber�ttar �r att det var mycket ont om ved, varf�r torkad kodynga anv�ndes ist�llet.

Sidan 561: Tartarernas vind�gda barn.

Allts� ocks� Agrell och hans iakttagelser.

Sidan 563: Kungen mottas den 22 juli av Jussuf Pascha.

S�v�l Agrell som Hultman och v Kochen anger den 24 juli.

(Under arbete)

� Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: 2006-09-10